Det noterade höjdhoppsrekorded för en torihäst är på två meter och innehas av ett sto vid namn Helve. 1989 blev stoet Aroonia sovjetisk mästare i körning. Aroonia lever fortfarande. Hingsten Laser har det sovjetiska rekordet i att dra tungt. Han har dragit 126 procent sin egen vikt. (Källa: www.torihobune.ee)

Det statsägda Toristuteriet startade 1856 i Livland, en historisk region i Baltikum. Äldre dokument visar att hästarna hade använts av de stora jordbruken sedan tidigt 1800-tal, främst i arbetet med boskap. Etablerandet av ett stuteri för rasen var viktigt då Torihästen riskerade att försvinna. När stuteriet grundades hade man 47 ston, med en mankhöjd på cirka 135 centimeter, och sju unga hingstar, med en mankhöjd på omkring 140 centimeter, som var uppfödda i Estland. Man importerade även tio ston och tre hingstar från Finland. Dessutom importerade man tre arabhingstar och två travhingstar att ha till ridning och nöje. Man lyckades inte uppnå önskat resultat med uppfödningen där man även använde andra raser i aveln för att utveckla rasen. Det var först när man tog in hingsten Hetman (f -1886)som man nådde resultat. Hetman var en norfolktravare, en i dag utdöd ras som användes flitigt för att förbättra olika raser runt om i Europa. Hetman blev basen för uppfödningen av Torihästar och gav avkommor som passade för gårdsarbete. Han är ursprungshingsten till rasens första hingstlinje och många av dess stofamiljer. Fram till slutet på 1930-talet var Norfolktravaren och hästar från Estland the viktigaste i aveln av Torihästar. 1937 vidgades antalet linjer i samband med att hingsten Postier Breton importerades. Man uppnådde en ny rasstandard som blev godkänd 1950. Den dominerande färgen på Torihästen är fux med vit teckning på huvud och ben. Till sin natur är torihästen energisk, lätthanterlig, foglig och lämpar sig som körhäst.